Arn resan september 2009
Varnhem Kloster och klosterkyrka
Fika Klostergårdns kafé 0511 60420
Kinnekulle: Hällekis, Husaby, Sigridstorråda i Blombergs hamn, eremitgrottan?
Västergötlands bon var:
- Vaðsbo, uppkallat efter kungsgården Vaþ (nu Vad) i Vadsbo härad. Detta bo utgjordes av Vadsbo härad.
- Kynda bo även (möjligen) Økols bo, i så fall (se anmärkning nedan) efter kungsgården (nu Ökull) i Lundby socken, Valle härad. Kinne härad utgjorde halva boet, Valle och Kåkinds härader den andra halvan.
- Guðems bo, efter kungsgården (nu Gudhem) i Gudhems härad. Gudhems och Frökinds härader utgjorde halva boet, Vilske, Ås och Mark den andra halvan.
- Lung bo, efter kungsgården Lungh (nu Long) i Barne härad. Boet var indelat i tredingar: den första omfattade Als, Barne och Laske härader, den andra Gäsene, Veden och Bollebygd, den tredje Kulling, Askim, Sävedal, Vättle och Hising. Den sistnämnda tredingen kallades också ”utlanden”.
- Asbo, efter kungsgården Asar (nu Åsa) i Jungs socken, Skånings härad. Omfattade Skånings härad som var halva boet och Åse, Viste, samt Nordals härad i Dalsland som utgjorde den andra halvan.
- Holæsio bo, efter kungsgården (nu Hullsjö) i Gärdhems socken, Väne härad. Ale och Bjärke härader utgjorde ena halvan av boet, Flundre och Väne den andra.
- Skalandæ bo, efter kungsgården Skalandðer (nu Skalunda) i Kållands härad. Boet omfattade förutom Kållands härad de dalsländska häraderna Sundal och Vedbo.
- Vartoptæ bo, uppkallat efter kungsgården Vartoptær (nu Vartofta) i Vartofta-Åsaka socken, Vartofta härad var halva boet, den andra halvan utgjordes av Redväg och Kind.
Men de unga av överklassen utbildades även i vapenbruk och mer än en biskop/ärkebiskop kunne ta till svärdet när det passade. Den blivande ärkebiskop Eskil brorson till Asger var av den dominerande Hvidesläkten på Själland och det är sannolikt att han är av den första årgången som utbildades i Clairvaux, eftersom han senare var där flera gånger. Han anammade påvedömets och Bernards önskan att skapa Gudsstaten och det är möjligt att han var tempelriddare. Han företog själv ett korståg till Venden och Rügen tio år efter att han blivit ärkebiskop. Eskil blev centralfiguren i kyrkopolitiken i Skandinavien och fick makt som ärkebiskop 1137 AD. Även han kämpade för att skapa gudsstaten och det var förstås inte populärt hos kungarna.
Det var en förvirrad epok med två påvar en tid där Frederik Barbarosa hade sin och resten sin. Eskil var än förvisad, än i fängelse och än i exil. Under en del av tiden vistades han hos Bernard i Clairvaux och gjorde pilgrimsresa till Jerusalem där han mötte tempelriddarnas stormästare Bertrand de Blanchefort. Bornholmarna menar att man gjorde upp planer för mission i Östersjön och speciellt i Estland där tempelriddarna så småningom bildade en gren kallad Svärdsorden.
I 1152 AD besökt Eskil Clairvaux och hade med sig en kontingent cistercienser när han återvände. Hans ärkebiskopsdöme fram till 1164 AD omfattade även Sverige och det är väl naturligt att en del av dessa munkar hamnade i Västergötland. Sen kan man undra över varför ett par kloster "inte passade" och av nån anledning fördrevs till Vitsköl i Danmark och till Lurö. Munkarna från Lurö lär senare ha etablerat sig i Lugnås. Man kan spekulera i om herren till Aranäs har varit skyddspatron såväl i Forshem som Lurö/Lugnås.
Sverkerska ätten i öllinjemed påvbens krav, den Erikska mer Nationalkyrklig linje, Direkt parallell till de danska biskoparna Eskil och Absalon och egentligen en avspegling av investiturstriden i Eusopa vid denna tid. Barbarossas
Stående skatter och fasta borgar (visingsö, )
Påvar och motpåvar. Danska ärkebiskopen Ager i Lund utsedd i motsättning mot HAnburg-tyska riket, svenska ärkebiskopen Uppsala 1164 utsedd i motsättning till Danmark, men Lund fick behålla primas.
Kyrkor
Forshem
Riddaren anses vara ett bevis för att någon från Forshem faktiskt varit med på ett korståg ända ner till det heliga landet - kanske var det slottsherren till Aranäs eller Forsholms slott. Forshems kyrka är den enda kyrkan i Norden som är helgad åt Den heliga graven i Jerusalem.
som är byggt i sandsten. Med hjälp av en årsringsdatering av bjälklaget har man kunnat fastställa att kyrkan är uppförd under tidsperioden 1135-37. Den första ombyggnaden skedde redan under 1200-talet då kyrkan ansågs ha blivit för liten. Samtidigt revs det äldsta koret för att ersattes med det kor som används än i dag. I kyrkan kan man se ett altare vars relikgömma är stor nog för att man skall kunna krypa in i den.
Korsriddaren i Forshem
Det berömda bågfältet ovanför västportalen på Forshems kyrka anses visa Jesus i mitten, riddaren med sin häst till höger och vad som förmodas vara Forshemsmästaren i färd med att hugga en kvadersten till kyrkan till vänster. Att riddaren trampar på Jesu fot är en arabisk sed för att visa sin vördnad och underdånighet. Jesus själv överräcker en kalk till riddaren samtidigt som han med sina tre utvikta fingrar välsignar kyrkan. Han har här försetts med en krona eller möjligen en krans. Riddaren anses vara ett bevis för att någon från Forshem faktiskt varit med på ett korståg ända ner till det heliga landet - kanske var det slottsherren till Aranäs eller Forsholms slott. Forshems kyrka är den enda kyrkan i Norden som är helgad åt Den heliga graven i Jerusalem.
På reliefbilden som återfinns ovanför sydportalen kan man se ett mantuanskt kors ovanför Jesu huvud, eller möjligen ett Sankt Georgskors - åsikterna går isär, se även Strö kyrka på Kålland. Till vänster står aposteln Paulus och till höger Petrus. Även Skara domkyrka har reliefbilder av gjorda av Forshemsmästaren.
Forshem fungerade tidigare som ordenskyrka för Den Heliga Gravens Orden, grundad i Jerusalem år 1114. Då pilgrimer på grund av krig inte kunde fara till Det heliga landet uppstod istället nationella s.k. gravkyrkor dit man istället kunde vallfärda. Gravkyrkans präster kallades korsbröder. Förutom att sköta om det kyrkliga hade de också hand om det intilliggande härbärget där pilgrimer och andra fick mat, sängar och omvårdnad |
från
Källby
Husaby ca 1000 Olof Skötkonung, Götakung? Sigrid Storråda erik Segersäll sveakung, Svolder år 1000 Trygvassons undergång, dopet av Sigfrid, relationer med Olof Haraldsson (den helige) i Norge, Uppsalatinget, biskopsstol V-götland, myntprägling Sigtuna
Kyrkan ligger sydöst om Kinnekulle ungefär mitt i inlandet i Götene kommun i en by och socken vid namn Husaby, som i dag är utan anseende. Men när kyrkan byggdes kring 1000-talet stod trakten högt i rang med en kungsgård,[1] som kung Olof Skötkonung ska ha donerat till den engelske missionsbiskopen Sigfrid som biskopssäte. Frågan är om missionsfältet[2] hade någon fastare organisation och om Husaby kyrka verkligen var vigd till domkyrka eller enbart var en kyrka där biskopen befann sig.
Notera också den eventuella klosteranläggningen vid Ova och den gamla dopplatsen i Skälvum
Det första biskopssätet inom Sveriges gränser[3] borde det dock kunna räknas som, eftersom biskopen befann sig där enligt bland annat Västgötalagen, som omtalar att biskopssätet senare flyttades. En biskopsstol finns också bevarad, men den behöver inte alltid placeras i en domkyrka. Ungefär samtidigt hade ärkestiftet Hamburg-Bremen skickat ut en missionär biskop Thurgot, som sedermera skapade det ännu bestående biskopsstaden Skara, som en del i Hamburg-Bremens försök att lägga under sig området och skapa en stiftsorganisation där.[1]
Kyrkan är också känd som kyrkan där Olof Skötkonung lär ha döpts (i en helig källa strax öster om kyrkan). Dopet ska ha förrättats av en brittisk missionär (se artikeln Sankt Sigfrid) - vilket gjorde honom till Sveriges förste verkligt kristne kung.
Kyrkan [redigera]
Kyrkan är en ovanligt stor romansk kyrka med kraftigt västtorn, som från början fungerande som försvarstorn. Jämför artikeln om Bjälbo kyrka. Sådana kyrkor med kraftiga försvarstorn finns inom romansk konst även i Tyskland från samma tid.
De två gravar i form av två stora stenkistor, som än i dag återfinns framför kyrkans huvudport sägs tillhöra Olof Skötkonung och biskop Unni, men huruvida det stämmer eller ej är omöjligt att fastslå (biskopens grav är dock fastslagen som biskopsgrav[3]).
Kyrkans insida är stämningsfull, med takmålningar från kyrkans tidigaste dagar, och tämligen färggrann i gröna och röda färger trots att väldigt lite ljus slipper in. Väggarna är också mycket höga för en relativt liten kyrka, vilket för tankarna till ett torn snarare än en kyrka. Bland inventarierna finns en biskopsstol.
Skeby
|
|
yrkan i Skeby är daterad till så tidigt som år 1140 och menas vara byggd efter de heliga måtten som Gud gav Moses på berget Sinai. Templet föranstaltades skulla vara 30 alnar långt - vilket också är |
måttet för den ursprungliga kyrkan om man räknar bort tornet som är från 1200-talet. Även dopfunten tros vara från samma tid, tillverkad av mäster Othelric som bl.a. uppförde Skälvums kyrka. Under 1700-talet revs triumfbågen, troligen mycket lik den som ännu finns kvar i Horla kyrka.
En tradition förtäljer att man på 1000-talet kom seglande över Vänern för att bli döpta i Skeby. Platsen där man landsteg heter fortfarande Kristningemarken och ligger mellan Källby och Lidköping.
Lindskog: "Skeby kyrka, belägen på en vacker högd, ...sin ålder icke långt efter Husaby. Skeby skall ock, efter Allmogens sägen, i sina äldsta tider blifvit besökt af Kållands- och Wermelandsboer, för att der bekomma dop åt sina barn m.m."
Skeby skrevs år 1415 som Skipaby, och namnet anses komma av det fornsvenska ordet skip som betyder skepp.
Kungslena
Kyrkan
uppfördes på 1200-talet av Kung Erik
XI, också kallad Den läspe och halte, till minne av
faderns seger i slaget vid
Lena år 1208. De tre s k takryttarna istället
för torn symboliserar ett
trekungamöte på Påskdagen 1258.
Målningarna i kyrkan är utförda
år 1749 av Johannes Risberg. Under dessa
målningar kan man se fragment av medeltida
målningar, från 1400-talets senare
del, utförda av Mäster Amund.
Ova
På ett omsorgsfullt utfört kopparstick, som föreställer Mariedals slott på 1600-talet, har gravören
Willem Swidde markerat långa, busköverväxta stenmurar av okänd ålder runt ängar och gärden.
Här och där vid slottet kan man på kartor från 1690-talet se vattenfåror, som för längesedan kan ha
ingått i ett gammalt bevattningssystem och små dammar, som i vissa fall fortfarande kommer till
användning.
Eftersom de medeltida slottsträdgårdarna många gånger har tillhört kloster, innan de donerats till
adeln, har de ofta en plan, som i stort stämmer överens med cisterciensernas. Den viktigaste delen i en
klosteranläggning är området kring kyrkan.
Alldeles vid kanten av den porlande bäcken ligger Ova kyrka, om sommaren omgiven av lummig
grönska och fågelsång, om vintern inbäddad i drivsnö och tystnad
Eriksberg
Eriksbergs gamla kyrka där ekstockarna i taket
är årsringsdaterade till år 1153
ätt tros ha stammat från Gate i Eriksbergs socken, i utkanten av ett mycket kyrktätt område. Gate har "sedan urminnes tider varit en Kungsladugård". |
Älgarås
Älgarås kyrka är den äldsta träkyrkan i Västergötland. Den har sitt ursprung i medeltidens senare del. Kyrkan har ett flertal intressanta detaljer och inventarier, bl.a ett stort triumfkrucifix och ett unikt Maria skåp. Takmålningar från år 1757 utförda av Anders Broddeson.
Skara
Kloster
Varnhem
Innan klostret byggdes fanns på platsen en träkyrka och därefter en stenkyrka. Stenkyrkan tros ha uppförts senast på 1040-talet och är därmed det äldsta belägget för en stenkyrka på svensk mark (utanför Skåne). Enligt C14-dateringar från 2007 har den äldsta kristne mannen som begravdes där dött någon gång under perioden 780-970. Den helhetsbild som C14-dateringarna ger gör det troligt att den kristna begravningsplatsen togs i bruk under 900-talet.
Klostret i Varnhem gynnades av erikska ätten som i gengäld bereddes vilorum där. Under 1150-talet utbröt en konflikt mellan klostret och Erik den heliges drottning Kristina Björnsdotter.
År 1234 eldhärjades klostret och lades i ruiner, en katastrof som övergick i blomning, eftersom initiativ togs av Birger Jarl och andra medeltida finansiärer att bygga upp klostret igen, denna gång vackrare och präktigare än förut
Gudhem
Gudhems kloster grundades i mitten av 1100-talet då landet regerades av Karl Sverkersson. Förmodligen donerade Kung Karl, Gudhem som huvudegendom för ett nybildat nunnekloster som följde cisterciensernas stränga föreskrifter om ett liv i kristen gemenskap efter huvudreglerna - lydnad, kyskhet och fattigdom.
Kungliga personer gav sedan mark och pengar till klostren i utbyte mot förböner, själamässor och gravplatser. Klostren blev med tiden stora jordägare. Slutet för de medeltida klostern i Sverige
Cistercienserorden(latin: Cistercium)startades år 1098 i Citeaux, sydöstra Frankrike. En munk, Robert, samlade en grupp benedektiner-munkar omkring sig för att leva ett liv strikt efter S:t Benedicts regler. Dem ville leva ett liv i fattigdom och avstå från allt som räknas som livets överflöd. Reglerna föreskrev trädgårds- och åkerarbete i kombination med andliga övningar.
Devisen var Ora et labora, be och arbeta. År 1112 kom de till Citeaux för att bli noviser och det blev sedan moderkloster tillsammans med Clairvaux för att stort antal kloster i Europa. I Sverige startades de första cistercienserklostren i Alvastra och Nydala 1143 av munkar som sänts från Clairvaux. Varnhems kloster grundades 1150. Nunnekloster startades i Vreta. Askeby och Gudhem på 1160-talet och dessa tillhörde i början benedektinerorden, men inkorporerades på 1200-talet i cistercienserorden. Abbedissorna var underställda abboten i närliggande munkkloster, men hade i övrigt befogenhet att bestämma mycket över sitt eget kloster
Nunneklostren blev föregångare för kvinnlig utbildning och samtliga kyrkor i orden var helgade till Jungfru Maria och kännetecknades av enkelhet och stramhet .Vid varje kloster fanns ett sjukhus och för behandling av de sjuka, odlades läkeväxter. Kunskapen om hur medicinalväxter kunde odlas och användas, samlades i handskrivna böcker. Många kryddor odlades och det gjordes ingen åtskillnad mellan kryddor och läkeväxter, då man ansåg att matkryddor hade medicinska egenskaper. Cistercienserklostren hade ett väl fungerande vattensystem. Man anlade alltid klostren i närheten av en flod eller källa som då kunde försörja alla aktiviteter inom klosterområdet. Vattnet kom då först till kvarnen som mal säden sedan strömmar vattnet ner i värmepannan och låter sig upphettas för att tillverka ölet. Vidare in i garveriet för att bereda det läder som sedan blir till skor. Vattnet fortsätter sen i små kanaler som leder in i klostret som kommer till använding i matlagningen, bevattningen av trädgården, tvättningen osv. och slutligen för vattnet bort alla sopor och latrin.
Nydala Kloster grundades 1143 av franska cisterciensermunkar och utgjorde under medeltiden ett viktigt kulturellt centrum i Småland. Nu återstår delar av klosterkyrkan, bondkyrkan och ruiner efter klosterkonventets byggnader.
- Musik i sommarkväll under speciella tider.
- Krönikespelet "Det rika Nova Vallis" (munkarnas ankomst till Nydala, baserat på verkliga händelser) under speciella tider.
Borgar
Ymseborg vid Ymsen (Töreboda) vägen genom Skaraborg? Nämnd ca 1275, gammal gård och fäste, innehavare Filip Knutsson (Knut Långe) Filipsönerna de äkta Folkungarna
Axevalla, hus känd 1275 Erikskrönikan, Ö om heden. Axevalla hed tingsplats? Kungsgård?
Husaby
Lena
Visingsö
Gälakvist
Arn
Aranäs
Forsvik
Forshem
Slag
Älgarås 1205
Slaget vid Älgarås utkämpades vid Älgarås kungsgård i Västergötland, i november 1205 mellan den Sverkerska och Erikska ätten. Bakgrunden var en strid om kronan mellan de två ätterna.
Sverker den yngre Karlsson stod på den segrande sidan. Tre av Knut Erikssons söner, Jon, Joar och Knut, uppges ha dödats vid slaget.
Med hjälp av riddaren Fale Bure ska en fjärde broder, Erik Knutsson, lyckats fly till Norge, varifrån han senare återkom och tog revansch i slagen vid Lena och Gestilren
Lena 1208 Gestilren 1210
Sagan om Sverker
Sverker from kristen, 3 kloster Varnhem, Alvastra, Nydala, Lnköpings möte 1152 peterspenningen, ärkebiskop?, sagan om Blenda i Värdend, mördad vid julottan 1156,
Erik Jedvardsson, Uppsala kyrkan, biskop Henrik, Finland, okänd av Snorre och Saxo, men med släktingar.
Knut till Norge,
Karl Sverkersson kung, svears och götars, ärkebiskop i Uppsala, mördad 1167 på Näs av Knut Eriksson. Mycket osäkert med pappa Eriks helgonbrev?
KnutErikssons tid 1167-1195, Stockholm, jarlen Birger, danska Östersjöväldet, Sverker Karlsson gift med Brosajarlens dotter, blev intagen i ”regeringen”,
Sverker Karlsson , motsättningar Norge ,bröderna Knutsson Älgarås 1205, Erik Knutsson till Norge, ny kraftsamling 1208, Sverker tar hjälp av danskarna, biskop Sunesen, Lena, GEstilren 1210.ft
Erik Knutsson, gift med Rikissa Valdemars dotter. Död 1216, sonen Erik, Sverkers son Jpohan vald till kung av stormännen. Protester Valdemar och påven.
Johan Sverkersson, tåget till Estland, 1219, död Visingsö
Erik Erikssson läspe och halte, ämne för Erikskrönikan 1300-tal,
Kyrkans splittring, ”svensk kyrka” eller påvlig, peterspenning, kloster, biskopsvigningar,
Pilgrim korståg
Trots det arabiska motståndet ökade pilgrimströmmen under 1000-talet. Det var ej längre samhällets höjdare utan även vanligt folk gavs sig ut på den långa färden. Exempelvis under 1065 AD ledde biskop Günther av Bamberg ett tyskt tåg på 12000 till Jerusalem. Under vägen genom Palestina fick de söka skydd i övergivna fästningar mot ibland anfallande beduiner. Besvärligheterna avskräckte dock inte folk som ville se skådeplatsen, graven och relikerna.
I 1070 AD tog seldjukerna Jerusalem och fram till 1092 AD resten av de kristna städerna. I slutet av 1095 reste påven Urban II till stormöte Clermont-Ferrand, Auvergne. Där samlades 14 ärkebiskopar, 250 bishops och 400 abbotar samt ett stort antal adliga. Den 27 November uppmanade påven i sitt tal till församlingen att rädda den heliga graven kallad Sepulchre på latin.
Massan fångades av budskapet och skrek "Det är Guds vilja" och var snart färdiga att delta i korståget med ett kors av rött material på dräkten. Påven skickade budskap till alla kristna länder och snart nog samlades oorganiserade horder utan finansiering. De började plundra sig fram mot Jerusalem. I Tyskland inträffade den första förföljelsen av judar sen romarrikets fall. Detta var en början till de åtta korstågen man vanligtvis berättar om. Nordens korståg intresserar inte kontinentala skribenter:
Det första 1095 -1101
Det andra ledd av Louis VII av Frankrike 1145 - 47
Det tredje anförd av Philip Augustus och Richard Leijonhjärta 1188 - 92
Det fjärde riktade sig mot Konstantinopel i 1204
Kort sagt vi har inga direkta skriftliga bevis om tempelriddarnas existens i Västergötland men nog nämnda indikationer. Det klaraste bildbeviset är måhända Väring kyrkas dopfunt från mitten av 1100-talet.. Redan namnet Väring associerar till korståg. Se tåget till Portugal och Acre nedan Cuppan är utformad som ett tärningskapitäl och i ett fält ser vi en drakbåt med segel och på detta ett templarkors inskrivet i en cirkel. Vidare finns ett annat fält med en drake, en repstav och ett kors bl.a.
Från den stora europeiska kraftsamlingen till korståget 1189 AD känner vi bäst Richard Lejonhjärta av England. De danska källornas talar endast om 400 från Själland och Jylland. En notis berättar att stormännen "de berättade vitt och brett på ting och i kyrkor om deras planer". Det var förmodligen ett urgammalt sätt att värva frivilliga och känns från senare tid ochså.
Man får leta länge förrän man hittar notisen om att Skandinavien satte upp en flotta som förmodligen samlades på gammalt vid i Limfjorden. Källan anger att hela 12000 man lär man ha skrapat ihop. De började med att befria Alvor, Portugal från muhammedanerna 1188 AD. I september nästa år är man med vid striderna vid Acre i Palestina.
Vi har inga uppgifter om varifrån dessa kom, men mängden talar för en samfälld nordisk insats uppmuntrad av kyrkan. Västergötland hade fram t.o.m. Sverkerätten varit förbundna med Danmark och egentligen fortsatte orienteringen inom vissa släkter fram t.o.m. Gustav Wasa.
Jorsalafarare, flera kungar, svenska stormän, Sigurd i Norge 1107,
Erik (den helige) finsnka korsfarare, Valdemar Sejr i Estland Dannebrogen
Valdemar d store, Eskil och ABslaon, danska riket, ärkebiksopen i Lund,
Valdemar Sejr, ingrep i kejsarstriden, krigståg Preussen 1210, Estland 1218. jordeboken 1231
Folkungarna Folke Jarl, Knut Holmgersson, Filip Knutsson,
Folkungaätten skapad av Olaus Magnus, Bjälbo ätten, Folke , Birger Brosa, Birger Jarl, Arn